Bakslag..
Jag Red ju Med i Hopp & Dressyr Gruppen idag.
På min Prinsessa såklart. <3
Dock så Fick Jag ett Enormt Bakslag.....
Jag kände själv Hur spänd Jag blev när det var Dags för Galoppen och speciellt då i Höger Varv.
Vi jobbade Mycket Med Volter och att Lösgöra Hästarna samt att Ha ett Ordentligt Stöd i Yttertygeln.
Minsta Lilla Hon snubblade till eller slog i Hovarna mot Varandra osv så Blev Jag alldeles Iskall i Kroppen
och bara Fick sådana Flashbacks om vad som Hände.. =(
Jag fick helt enkelt avbryta Övningen och skritta lite för att samla mig.
Jag fortsatte sedan lite grand i Trav men hoppade över Galoppen då det var på Stora Mittvolten .
Usch.. det Går Inte ens att Beskriva hur Usel Jag känner Mig.
Känner mig först o främst Löjlig och som en riktig Fegis som känner som Jag gör.
Och även som en Värdelös Ryttare.
Andra som har ridit Henne nu de senaste Veckorna har ju liksom inte gått omkull med Henne?
Jenny som jag red för tyckte att det kanske var dags att Prova någon annan Häst ett tag.
och jag börjar tyvärr tro att Hon har rätt.
För Precis som Hon sa så kommer ju Nora att Fortsätta att vara snubblig av Sig, och varenda gång Hon kommer att trampa lite fel eller snubbla så kommer jag ju i alla fall nu att få den där Hemska Flashback känslan inombords..
Det är ju inte bra för Någon av oss Eftersom att precis som inom alla andra sporter så sitter Mycket Mentalt även inom ridningen.
Om man kommer in i en Negativ spiral av Hemska farhågor och Tankar så tappar man självförtroende och då
går det oxå dåligt.
Jag kan ju bara hänvisa till att innan detta Hände så Hade Jag för första gången fått Upp Mitt Självförtroende inom ridningen och kände att Jag verkligen hade Utvecklats och att det Gick bra.
Att Jag dög och kunde Helt enkelt.
Jag var ju Tom på väg att Vilja börja Hoppa Nora så smått.
I Mitt fall så behövdes det bara en " liten" Vurpa för att Rasera Mycket av det igen.
Ja det var en ren Olycka och det hade kanske inte tagit så Hårt på MIg om det liksom varit en ren engångs företeelse att Hon snubblade och Gick Omkull.
Men just Eftersom Hon har snubblat omkull förut och är allmänt Nonchalant med sina ben så är det som det är.
Att bara Ge Upp Henne och sluta Rida Henne helt finns inte på Min Världskarta.
Hon är ju MIn Stjärna och Mitt Allt.
Men däremot så Måste jag få Upp Mitt självförtroende igen och få det här som har hänt att släppa.
Just därför så skadar det ju Inte att jag får prova någon Häst som är lite stabilare på benen . ;)
Jag kommer dock ändå att vara med på dressyrtävlingen på Söndag.
Så Lätt Tänker Jag INTE Ge Mig!!
På min Prinsessa såklart. <3
Dock så Fick Jag ett Enormt Bakslag.....
Jag kände själv Hur spänd Jag blev när det var Dags för Galoppen och speciellt då i Höger Varv.
Vi jobbade Mycket Med Volter och att Lösgöra Hästarna samt att Ha ett Ordentligt Stöd i Yttertygeln.
Minsta Lilla Hon snubblade till eller slog i Hovarna mot Varandra osv så Blev Jag alldeles Iskall i Kroppen
och bara Fick sådana Flashbacks om vad som Hände.. =(
Jag fick helt enkelt avbryta Övningen och skritta lite för att samla mig.
Jag fortsatte sedan lite grand i Trav men hoppade över Galoppen då det var på Stora Mittvolten .
Usch.. det Går Inte ens att Beskriva hur Usel Jag känner Mig.
Känner mig först o främst Löjlig och som en riktig Fegis som känner som Jag gör.
Och även som en Värdelös Ryttare.
Andra som har ridit Henne nu de senaste Veckorna har ju liksom inte gått omkull med Henne?
Jenny som jag red för tyckte att det kanske var dags att Prova någon annan Häst ett tag.
och jag börjar tyvärr tro att Hon har rätt.
För Precis som Hon sa så kommer ju Nora att Fortsätta att vara snubblig av Sig, och varenda gång Hon kommer att trampa lite fel eller snubbla så kommer jag ju i alla fall nu att få den där Hemska Flashback känslan inombords..
Det är ju inte bra för Någon av oss Eftersom att precis som inom alla andra sporter så sitter Mycket Mentalt även inom ridningen.
Om man kommer in i en Negativ spiral av Hemska farhågor och Tankar så tappar man självförtroende och då
går det oxå dåligt.
Jag kan ju bara hänvisa till att innan detta Hände så Hade Jag för första gången fått Upp Mitt Självförtroende inom ridningen och kände att Jag verkligen hade Utvecklats och att det Gick bra.
Att Jag dög och kunde Helt enkelt.
Jag var ju Tom på väg att Vilja börja Hoppa Nora så smått.
I Mitt fall så behövdes det bara en " liten" Vurpa för att Rasera Mycket av det igen.
Ja det var en ren Olycka och det hade kanske inte tagit så Hårt på MIg om det liksom varit en ren engångs företeelse att Hon snubblade och Gick Omkull.
Men just Eftersom Hon har snubblat omkull förut och är allmänt Nonchalant med sina ben så är det som det är.
Att bara Ge Upp Henne och sluta Rida Henne helt finns inte på Min Världskarta.
Hon är ju MIn Stjärna och Mitt Allt.
Men däremot så Måste jag få Upp Mitt självförtroende igen och få det här som har hänt att släppa.
Just därför så skadar det ju Inte att jag får prova någon Häst som är lite stabilare på benen . ;)
Jag kommer dock ändå att vara med på dressyrtävlingen på Söndag.
Så Lätt Tänker Jag INTE Ge Mig!!
skriven
Du är verkligen inte en värdelös ryttare! Alla möter vi bakslag och alla kommer nå botten nån gång eller två, låt dig däremot inte dras ner utan en fight. Det är sjukt svårt att komma över just en sådan sak. När jag ramlade av My (första avramlingen) vågade jag inte trava. Jag red i skritt i 30 min innan Nathalie lyckades övertyga mig till att ta ett par travsteg. Jag vet däremot inte hur det känns för dig, eftersom du varit med om något mycket hemskare. Dock så vet jag att du, med lite stötande folk och hjälp från Noras sida, kommer lyckas övervinna den där flashback känslan som får dig att må så dåligt! :) lycka till, och även om det känns hemskt så tycker jag du borde rida Nora precis som innan. Så gott du kan menar jag (det är ju inte som att man kan bestämma vilken häst man ska rida på ridskolan haha).
Kram <3 <3