När det känns skit!!

Red Min Vanliga Lektion på Min Stjärna idag.
Vi hade Mycket Nyttiga Övningar med samling &  framåtbjudning, galoppera snett igenom och bryta av till trav vid meddellinjen för att direkt gå över in i skänkelvikning osv .

So Far so Good liksom....

MEN....

Det har ett tag nu kännts som att ALLT jag gör nästan är Fel. 
Imellanåt kan det kännas som om min ridlärare grillar mig för precis allt!!
Som att hon endast ser MINA fel och inte resterande av gruppens fast att de kan göra samma sak.
En sak som jag fick super mycket kritik för idag tex var det här med avstånd. 
Ja absolut, jag är den första att skriva under på att det är skitviktigt och jäkligt irriterande när man har en annan häst flåsandes i nacken. 

Hon har sagt till mig att på hennes lektioner så vill hon inte att man vänder över och så utan man får öka & minska för att på så sätt få till ett bra avstånd. 
Absolut på det med. 
Men det e inte så jäkla lätt alltid med en skitstark häst som ibland vill köra sitt eget race och den framför en rider i snigelfart och man SAMTIDIGT har en flåsande häst bakom en.!!
Det märks tydligen inte utan det e ju alltid jag som ska rätta till det förbannade avståndet. Och OM jag ändå skulle BE om att få vända över till någon annan lucka så blir det inte så glada miner direkt...
Men de andra kan minsann vända över hit o dit, kors o tvärs utan några påpekningar.

Jag tror jag räknade till att få ett "bra" på hela lektionen idag.
Och nej jag tar mer än gärna imot konstruktiv kritik och tillrättavisningar , det e ju just därför jag rider där för att LÄRA mig. 
Men när det börjar kännas som om allt man gör blir fel och negativt så börjar man ju undra om det överhuvudtaget finns något bra längre som jag gör bra??

Det får mitt redan dåliga självförtroende att svikta och får mig att fundera på om detta e värt det.??
En del av mig tar på sig det värsta Fighting Facet och tänker " In your Face!" Jag ska Visa dig att jag KAN typ... 
Medans tyvärr en annan del har börjat ploppa upp mer o mer att det inte känns lika kul längre att rida och att jag tyvärr inte känner samma entusiasm och längtar lika mycket till Torsdagarna längre.
Jag vet ju innerst inne om att Hon inte är Ngn elak person och inte menar ngt illa, men just nu så hjälper inte ens det. =(  



 
1 Aida:

skriven

Jag vet precis vad du menar! Exakt så var det när jag red Sammy på skötar ridningen. Hon tar ju ganska stora steg och sen var ridhuset full proppat med små hästar, självklart måste jag göra volter och vända över men då börjar Hon skrika på mig osv. När Thea sen tog Sammy och jag tog Furre så fick Thea vända över hur mycket som helst utan att Lotta skrek på henne, hon berömde henne tillochmed.... Blir så less på människor när de hackar på en för något men låter någon "bättre" göra exakt samma sak utan att få en massa skit slängt på en.... Men vad kan man göra? :(

2 Susanne:

skriven

Ja, det kan kännas tufft ibland och man kan vara gråtfärdig. Men glöm aldrig att vi alla har våra dåliga dagar. Både ridlärare och ryttare. Formsvackor kommer alltid. Antagligen för att det skall kännas så otroligt bra och positivt när det vänder! Kämpa på Linda, du gör ett fantastiskt jobb. Ta fram dina dressyrprotokoll och läs, så ler du sen : ) Kram

Kommentera här: